Kumlen och märkesstängerna användes mest av handelssjöfarten för navigering i dagsljus. Fisket på 1800-talet och i början av 1900-talet skedde mestadels nattetid på höst och vår och man var då beroende av något slag av ljus på land att navigera efter för att komma till hemmahamnen.
De första kända navigeringsljuskällorna här är vippfyrar med eldkorg. På en lantmäterikarta från 1823 så finns en antagen vippfyr inritad vid Tomtbods fiskeläge. Lantmätarnas kartor från skiftet 1874 visar också på en något slag av anordning på platsen och dessutom någon form av byggnad belägen mitt i nuvarande väg. Läget bekräftas av att marken på platsen är alldeles svart av kol. På höstsammanträdet 1874 vid Tomtbod beslöt man att ersätta vippfyrarna där med lysstänger som man hissade upp fotogenlampor i. I samband med detta så flyttades lystängerna in i fiskeläget eftersom brandrisken är mindre med fotogenlampor än med eldkorgar.
Protocoll hållet å ordinarie sammanträde vid Tomtebod fiskeläger den 24 okt 1874
§ 1
Sedan bön var hållen Tillfrågades fiskrarna om ved skulle betingas eller Lampor borde anskaffas för nestkommande års lyse, och då detta togs i öfvervägande, så ansåg alla utan undantag att lampor borde åvögerbringas emedan fiskarne nestan förminskas för hvarje år och derför kostnaden för veden så stor och tilltager för hvardt år, så ansåg envar att detta borde inskaffas.
År 2019 uppfördes en rekonstruktion av en vippfyr vid Tomtbods fiskeläge eldkorgen är försedd med solcellsbelysning.