Skillnad mellan versioner av "SmidKalles smidu"
(Skapade sidan med ''''SMIDKALLES SMIDU''' Denna smedja tillhörde smeden Karl Jakobsson även kallad "SMIDKALLE”. Smedjan byggdes i början på 1930-talet efter att den gamla smedjan hade brun...') |
(Skapat sidan Smidkalles smidu) |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''SMIDKALLES SMIDU''' | '''SMIDKALLES SMIDU''' | ||
+ | |||
Denna smedja tillhörde smeden Karl Jakobsson även kallad "SMIDKALLE”. | Denna smedja tillhörde smeden Karl Jakobsson även kallad "SMIDKALLE”. | ||
− | Smedjan byggdes i början på 1930-talet efter att den gamla smedjan hade brunnit ner. Den gamla låg närmare bostadshuset, men Kalle ville inte att den nya skulle ligga så nära huset på grund av brandrisken. Man ansåg att det var viktigt att det fanns en smedja i bygden så Kalte fick bygga sin nya smedja på samfälld mark. | + | |
− | Kalle föddes 1893 och var känd som en snäll och hjälpsam person. Han ställde alltid upp när någon behövde hjälp. Under de kalla krigsvintrarana på 40-talet var han ofta anlitad att tina frusna vattenledningar med hjälp av sin stora blåslampa. Som smed var han känd för att tillverka fina järngrindar, som ännu finns kvar runt om i bygden. Under några år var han tröskskötare och körde runt på gårdarna med den stora bolagströsken. Han var också mycket trädgårdsintresserad och odlade en hel del, både grönsaker, frukt och bär, som han konstbevattnade med en egen uppfinning. Kalle hade smedjan i bruk till mitten av 1960-talet. | + | Smedjan byggdes i början på 1930-talet efter att den gamla smedjan hade brunnit ner. Den gamla låg närmare bostadshuset, men Kalle ville inte att den nya skulle ligga så nära huset på grund av brandrisken. Man ansåg att det var viktigt att det fanns en smedja i bygden så Kalte fick bygga sin nya smedja på samfälld mark. Kalle föddes 1893 och var känd som en snäll och hjälpsam person. Han ställde alltid upp när någon behövde hjälp. Under de kalla krigsvintrarana på 40-talet var han ofta anlitad att tina frusna vattenledningar med hjälp av sin stora blåslampa. Som smed var han känd för att tillverka fina järngrindar, som ännu finns kvar runt om i bygden. Under några år var han tröskskötare och körde runt på gårdarna med den stora bolagströsken. Han var också mycket trädgårdsintresserad och odlade en hel del, både grönsaker, frukt och bär, som han konstbevattnade med en egen uppfinning. Kalle hade smedjan i bruk till mitten av 1960-talet. |
− | Det fanns som regel en eller två smeder med egen smedja i varje socken. Smeden eller "Smidn" som det heter på gutamål, hade många uppdrag i socknen. Mest var det att hjälpa bönderna med reparationer och tillverkning av olika redskap. Till exempel som att järnbeslå vagnar, vagnshjul och kälkar, som oftast tillverkades hemma på gården eller av någon snickare. Han tillverkade också mycket annat. Det kunde vara gångjärn, hästskor, spadspetsar, harvtänder, plogbillar, knivar, yxor, ja det mesta som var av järn eller stål. Alla smeder var också ofta hovslagare och skodde böndernas hästar. Många smeder var ofta duktiga mekaniker och tillverkade sina egna maskiner och verktyg. Det var heller inte ovanligt att han kunde vara socknens tandläkare och då i första hand vara behjälplig med att dra ut en värkande tand. Han var många gånger traktens rörmokare och hjälpte till med pumpar och rördragningar. | + | Det fanns som regel en eller två smeder med egen smedja i varje socken. Smeden eller "Smidn" som det heter på gutamål, hade många uppdrag i socknen. Mest var det att hjälpa bönderna med reparationer och tillverkning av olika redskap. Till exempel som att järnbeslå vagnar, vagnshjul och kälkar, som oftast tillverkades hemma på gården eller av någon snickare. Han tillverkade också mycket annat. Det kunde vara gångjärn, hästskor, spadspetsar, harvtänder, plogbillar, knivar, yxor, ja det mesta som var av järn eller stål. Alla smeder var också ofta hovslagare och skodde böndernas hästar. Många smeder var ofta duktiga mekaniker och tillverkade sina egna maskiner och verktyg. Det var heller inte ovanligt att han kunde vara socknens tandläkare och då i första hand vara behjälplig med att dra ut en värkande tand. Han var många gånger traktens rörmokare och hjälpte till med pumpar och rördragningar. Många gårdar hade egna smedjor. Var det något större jobb som skulle göras eller många hästar som skulle skos sp kunde .smeden komma och göra arbetet på gården. |
− | Många gårdar hade egna smedjor. Var det något större jobb som skulle göras eller många hästar som skulle skos sp kunde .smeden komma och göra arbetet på gården. | + | |
− | 2015 donerade Kalles dotter, Signe, smedjan till Rone hembygdsförening | + | 2015 donerade Kalles dotter, Signe, smedjan till Rone hembygdsförening. 2017 började några av Rone hembygdsförenings medlemmar att röja och rusta upp smedjan, både ute och inne och då var allt var i mycket var i dåligt skick. Man röjde bort buskar och träd utanför och städade bort mycket järnskrot som låg utanför väggarna. Inne grävdes ett lager på 10-15 cm jord och skräp bort, som hade samlat sig under årens lopp. Sedan var det dags för själva byggningen: Ena gaveln var på väg att rasa och fick stöttas upp. Nya dörrar tillverkades, en del takplåtar byttes ut och skorstenen murades om. Inne har det lagts ett nytt golv av grus. Ässsjan och den stora jämsvarven har också renoverats så bra som möjligt. |
− | 2017 började några av Rone hembygdsförenings medlemmar att röja och rusta upp smedjan, både ute och inne och då var allt var i mycket var i dåligt skick. Man röjde bort buskar och träd utanför och städade bort mycket järnskrot som låg utanför väggarna. Inne grävdes ett lager på 10-15 cm jord och skräp bort, som hade samlat sig under årens lopp. Sedan var det dags för själva byggningen: Ena gaveln var på väg att rasa och fick stöttas upp. Nya dörrar tillverkades, en del takplåtar byttes ut och skorstenen murades om. Inne har det lagts ett nytt golv av grus. Ässsjan och den stora jämsvarven har också renoverats så bra som möjligt. | ||
Text: ''Stefan Jaxarn Johansson'' | Text: ''Stefan Jaxarn Johansson'' |
Versionen från 1 april 2021 kl. 18.31
SMIDKALLES SMIDU
Denna smedja tillhörde smeden Karl Jakobsson även kallad "SMIDKALLE”.
Smedjan byggdes i början på 1930-talet efter att den gamla smedjan hade brunnit ner. Den gamla låg närmare bostadshuset, men Kalle ville inte att den nya skulle ligga så nära huset på grund av brandrisken. Man ansåg att det var viktigt att det fanns en smedja i bygden så Kalte fick bygga sin nya smedja på samfälld mark. Kalle föddes 1893 och var känd som en snäll och hjälpsam person. Han ställde alltid upp när någon behövde hjälp. Under de kalla krigsvintrarana på 40-talet var han ofta anlitad att tina frusna vattenledningar med hjälp av sin stora blåslampa. Som smed var han känd för att tillverka fina järngrindar, som ännu finns kvar runt om i bygden. Under några år var han tröskskötare och körde runt på gårdarna med den stora bolagströsken. Han var också mycket trädgårdsintresserad och odlade en hel del, både grönsaker, frukt och bär, som han konstbevattnade med en egen uppfinning. Kalle hade smedjan i bruk till mitten av 1960-talet. Det fanns som regel en eller två smeder med egen smedja i varje socken. Smeden eller "Smidn" som det heter på gutamål, hade många uppdrag i socknen. Mest var det att hjälpa bönderna med reparationer och tillverkning av olika redskap. Till exempel som att järnbeslå vagnar, vagnshjul och kälkar, som oftast tillverkades hemma på gården eller av någon snickare. Han tillverkade också mycket annat. Det kunde vara gångjärn, hästskor, spadspetsar, harvtänder, plogbillar, knivar, yxor, ja det mesta som var av järn eller stål. Alla smeder var också ofta hovslagare och skodde böndernas hästar. Många smeder var ofta duktiga mekaniker och tillverkade sina egna maskiner och verktyg. Det var heller inte ovanligt att han kunde vara socknens tandläkare och då i första hand vara behjälplig med att dra ut en värkande tand. Han var många gånger traktens rörmokare och hjälpte till med pumpar och rördragningar. Många gårdar hade egna smedjor. Var det något större jobb som skulle göras eller många hästar som skulle skos sp kunde .smeden komma och göra arbetet på gården.
2015 donerade Kalles dotter, Signe, smedjan till Rone hembygdsförening. 2017 började några av Rone hembygdsförenings medlemmar att röja och rusta upp smedjan, både ute och inne och då var allt var i mycket var i dåligt skick. Man röjde bort buskar och träd utanför och städade bort mycket järnskrot som låg utanför väggarna. Inne grävdes ett lager på 10-15 cm jord och skräp bort, som hade samlat sig under årens lopp. Sedan var det dags för själva byggningen: Ena gaveln var på väg att rasa och fick stöttas upp. Nya dörrar tillverkades, en del takplåtar byttes ut och skorstenen murades om. Inne har det lagts ett nytt golv av grus. Ässsjan och den stora jämsvarven har också renoverats så bra som möjligt.
Text: Stefan Jaxarn Johansson