Skillnad mellan versioner av "Änggårde"

Från Rone A-Ö
(Skapade sidan med ''''Änggårde;''' Gårdsnamn. Ligger i östra delen av socknen drygt en kilometer norr om Ronehamn. På mark till­h­örande Änggårde finns ett fler­tal bronsål­ders­r...')
 
(Tillägg text om gårdsnamn och ägare)
 
Rad 1: Rad 1:
 
'''Änggårde;''' Gårdsnamn. Ligger i östra delen av socknen drygt en kilometer norr om Ronehamn. På mark till­h­örande Änggårde finns ett fler­tal bronsål­ders­rösen och andra fornläm­ningar. V­id Änggårda har man i åkern Bygärdet år 1935 och vid arkeologiska undersökningar 1980 på­träffat drygt 1000 silvermynt från yngre vi­kingatid, även en denar har hit­tats. 1997 biotopskyddades ett 3,5 hektar stort område med urskogsartad barrskog vid Änggårda 6:2. Vid Änggårde 6:4 blev den flistaks­för­sed­da manbyggnaden med bakbygge klassad som bygg­nads­minne år 2001. Se även [[Mjaugrunnsården|'''Mjaugrunnsårde''']]<nowiki/>n.
 
'''Änggårde;''' Gårdsnamn. Ligger i östra delen av socknen drygt en kilometer norr om Ronehamn. På mark till­h­örande Änggårde finns ett fler­tal bronsål­ders­rösen och andra fornläm­ningar. V­id Änggårda har man i åkern Bygärdet år 1935 och vid arkeologiska undersökningar 1980 på­träffat drygt 1000 silvermynt från yngre vi­kingatid, även en denar har hit­tats. 1997 biotopskyddades ett 3,5 hektar stort område med urskogsartad barrskog vid Änggårda 6:2. Vid Änggårde 6:4 blev den flistaks­för­sed­da manbyggnaden med bakbygge klassad som bygg­nads­minne år 2001. Se även [[Mjaugrunnsården|'''Mjaugrunnsårde''']]<nowiki/>n.
 +
 +
Ursprungligen stavades namnet Enger (år 1570) och med dansk stavning blev det Enggaarde (år 1614). Den första kända ägaren var Olluf Enger (år 1570) och därefter Jacob Enggarde (år 1614). Eschil Enggarde står som ägare år 1653 i revisionsboken men har troligen ägt gården ännu  tidigare. På 1700-talets början  var Änggårde en stor gård och ägdes av den mäktiga bonden "Enggårde-Mas". Det finns en sägen om honom hur han blev av med 18 kor på Roneholmen vid ryss-härjning år 1718. Läs gärna sägen i "Gotländska vandringar" av Per-Josef Engström från Stånga.
 +
 +
Under 1700-talet och fram till 1800-talets slut gjordes flera partklyvningar av gården och mer åker- och ängsmark odlades upp.

Nuvarande version från 11 mars 2021 kl. 08.31

Änggårde; Gårdsnamn. Ligger i östra delen av socknen drygt en kilometer norr om Ronehamn. På mark till­h­örande Änggårde finns ett fler­tal bronsål­ders­rösen och andra fornläm­ningar. V­id Änggårda har man i åkern Bygärdet år 1935 och vid arkeologiska undersökningar 1980 på­träffat drygt 1000 silvermynt från yngre vi­kingatid, även en denar har hit­tats. 1997 biotopskyddades ett 3,5 hektar stort område med urskogsartad barrskog vid Änggårda 6:2. Vid Änggårde 6:4 blev den flistaks­för­sed­da manbyggnaden med bakbygge klassad som bygg­nads­minne år 2001. Se även Mjaugrunnsården.

Ursprungligen stavades namnet Enger (år 1570) och med dansk stavning blev det Enggaarde (år 1614). Den första kända ägaren var Olluf Enger (år 1570) och därefter Jacob Enggarde (år 1614). Eschil Enggarde står som ägare år 1653 i revisionsboken men har troligen ägt gården ännu tidigare. På 1700-talets början var Änggårde en stor gård och ägdes av den mäktiga bonden "Enggårde-Mas". Det finns en sägen om honom hur han blev av med 18 kor på Roneholmen vid ryss-härjning år 1718. Läs gärna sägen i "Gotländska vandringar" av Per-Josef Engström från Stånga.

Under 1700-talet och fram till 1800-talets slut gjordes flera partklyvningar av gården och mer åker- och ängsmark odlades upp.