Skytterörelsen i Rone

Från Rone A-Ö

Skytterörelsen i Rone

Vid ett sammanträde 1894 den 11 mars, med L Cramer som ordförande och N Broander som sekreterare, förklarades Rone Skyttegille bildat. Som övriga ledamöter i den första styrelsen valdes Hj Wigsten, J Grönström och J Stengård.

Styrelsen sammanträdde den 15 april där det bestämdes inköp av nödvändig utrustning för laddning av patroner, avgiften för varje skott bestämdes till 4 öre. Skjutbanan skulle förläggas bakom Hus fiskeläge.

1918 byggdes en ny bana på Roes mark norr om gamla mejeriet med skjutriktning mot Ronemyr.

Under andra världskriget ökade försvarsviljan märkbart och 1943 hade Rone skyttegille ett 70-tal medlemmar från alla yrkesgrupper, även skollärare och präst. Intresset höll i sig med god rekrytering under hela 40-talet, då även i samarbete med hemvärnet där vapen och ammunition kunde erhållas. 1.  Hemvärnschefen mejeristen Artur Schöld var en tid ordförande i gillet. 1949 valdes Hilding Thomasson till ordförande, endast 20 år gammal, han engagerade sig helt för skyttet, i synnerhet för de yngre rekryterna, som han tränade helhjärtat.

Roneskyttar i Björnänge i Jämtland. Foto: Sten Grönströms arkiv

Hemvärnssamarbetet gav möjlighet till vidareutveckling för ungdomar. Kurser och läger anordnades och tävlingar mellan hemvärnsområden anordnades.

Hemvärnschefen Schöld fick således 2 platser till ett ungdomsläger i Björnänge i Jämtland 1949. Det blev 4 sökande varför hemvärnschefen fick orda en lottning. Sven Svensson och Ingvar Larsson var snabbt på plats vid mejeriet där Schöld hade fyra lotter där de tog sina lotter som visade sig vara nitarna. 16-åringarna Gillis Ulmstedt och Sten Grönström som var de 2 andra sökanden behövde inte ens komma till hemvärnschefen för att få sina vinstlotter.

Det blev en häftig och oförglömlig upplevelse för de 16 hemvärnsungdomarna från snöfattiga Gotland, med bl a längdskidåkning i Jämtland, med bestigning av Åreskutan och med utförsåkning nedför Åres slalombacke vid lägret i april 1949.

Vid förbundsmästerskapet 1949 på P18 i Visby åkte ett helt gäng ungdomar med tåget från Hemse med Hilding i spetsen till tävlingarna. Allan Christiansson och Sten Grönström tog täten i rekrytklassens huvudskjutning med 100 poäng. Från banan på Hällarna flyttade andra omgången och finalen in på P18:s huvudbana. Hilding var märkbart mer nervös än sina adepter, men det blev ytterligare 2 st  100-poängar, 300 p med 24 tioettor för Sten, ett förbundsmästerskap som gladde både skytten och Hilding. Tävlingen gick på 100 meter men flyttades följande år därefter till 200 meter för rekrytklassen, därför går det rekordet aldrig att slå!

Hemvärnsskyttar i Rosersberg. Foto: Sten Grönströms arkiv

Rone-Hemse-Alva hemvärnsområdet segrade året därpå i uttagningen till Rikshemvärns- tävlingen och fick representera Gotland. Det gav en topplacering vid tävlingen på Rosersberg. Laget bestod av Knut ”Oxarn” Johansson, verkstadsägare Albin Larsson, Gösta ”Gutten” Ronström, Erling ”Smissen” Johansson, Åke ”Handlarn” Karlsson, lantbrukare Evald Olsson, gruppchef kamrer Ivar Larsson, möbelhandlare Sigvard Rumin och Sten Grönström.

Skyttar på Ronebanan 1949. Foto: Stengrönströms arkiv

Livlig verksamhet i gillet förekom under 50- och 60-talet med många framskjutna placeringar av flera skyttar i olika klasser, man deltog i flertalet krets- och förbundstävlingar. I avsaknad av bil tog man traktor och vagn till tävlingar i fältskytte.

Gillet var även arrangör för kretstävlingar och medverkade vid förbundstävlingar. Georg Hammarström, Gustav Dahlgren, Per Bandelin, Alfred Andersson, Börje Holmgren m fl var entusiastiska ledare och funktionärer för att få tävlingar att klaffa.

Vid sammanträde med Rone Skyttegille den 16 jan 1964 hos Uno Larsson Sigdes beslöts att Rone skjutbana med 3 ställ skall byggas ut till 6 tavelställ om finansiering kan ordnas.  Uno utsågs till att, där möjligheter finns, söka anslag till utbyggnaden. Anledningen till förslaget om bygget var att markägaren norr om skjutbanan Bertil Nilsson i en skrivelse till landshövdingen klagat över att banan inte uppfyller krav enligt gällande bestämmelser, han känner en viss fara när han tvingas vistas  på myrmarken bakom kulfånget när skjutning pågår. 3.

Utbyggnaden skulle ske i gillets regi och till arbetsledare utsågs Hilding Thomasson.

Vid slutet av året erhöll gillet ett statsanslag på 12000:- och utbyggnaden kunde starta 1965.

Det blev då 7 tavelställ men nya bestämmelser på kulfångets bredd fick 1 ställ senare tas bort.

En stuga vid 300-metersvallen inköptes 1966 från kvarnägare Folke Jonsson Hemse. Likvid för denna till Folke Jonsson, som även var sågverksägare, utgjordes av från bygden insamlade och skänkta timmerstockar. Stugan kompletterades sedan med en veranda.

På 60-talet påbörjades ett samarbete med Gotlands Sportskytteförbund och Rone Sportskytteklubb bildades 1966. Stort intresse för luftgevärsskytte uppstod med livlig verksamhet på kvällstid mellan olika klubbar i  serier i flera divisioner. Rone hade flera lag i luftgevärsserier och deltog också i sportskyttets distriktsmästerskap halvmatch armégevär där Sten Grönström tog DM 1965 och 1970.

Tidningsartikel 1966. Foto: Sten Grönströms arkiv

Rone hade många goda skyttar på 60-talet: Sören Pettersson kretsmästare 1966, Christer Christiansson segrare i förbundsfältskjutning, veteranskyttar med goda framgångar var Gustav Dahlgren, Per Bandelin och Alfred Andersson. Karl-Gustav Olsson blev Ö-mästare. Yngre skyttar som Rune Pettersson, Börje Holmgren, Yngve Christiansson, Allan Pettersson, Christer Christiansson, Stefan Johansson, Sven Björklund, Staffan Larsson och Bror Forsman var framgångsrika i sina respektive klasser.

C:a 20000 skott årligen avlossades av gillets medlemmar när verksamheten var som livligast men efterhand var patronåtgången mellan 4- och 5-tusen.

Gotlands Skytteförbund med Sten Grönström i laget blev svenska mästare i fältskytte 1966 i Halmstad under stormigt väder, det passade ö-skyttarna bra. Den prestationen uppmärksammades av Överstyrelsen så att till lagledare i fältskyttelandslaget 1967 i Nordiskt Mästerskap i Norge utsågs Stig Runeborg från Gotland. När sedan Sten Grönström vid förbundsmästerskapet 1967 sköt fullt 42 träff kunde han tillsammans med Sven-Erik Jacobsson KA3 bli uttagen till landslaget vid NM, som avgjordes i början av september i Bergen i Norge. 5.

Sverige blev då Nordiska Mästare i såväl fältskytte som stridsskytte före Norge och Danmark.

Gotlands Ungdomsskytteförbund startade 1968 och de 3 första åren var Rones Lars Hammarström ordförande och en sektion bildades även i Rone. Särskilda ungdomstävlingar anordnades där gillets yngre medlemmar deltog. 6.

Fyra lagtävlingar för 3-mannalag vann Rone 1968, 2 på förbundsplanet Visbykannan och Slitepokalen, de övriga var Föreningsskölden i fältskytte och 300-meterspokalen.

1969 var sista året som den nationella tavlan användes på banskyttet, därefter kommer den mera finringade internationella tavlan att helt begagnas. Vid årets förbundsmästerskap segrade Sten Grönström på nya rekordpoängen 386, 4 poäng över tidigare rekord, vilket innebär att det är oslagbart eftersom den tavlan försvinner!

1974 Blev Börje Holmgren förbundsmästare i liggandeskytte på Svajdebanan, Allan Pettersson segrade i klass B2 när Vårträffen gick i Gammelgarn.

Ungdomsskyttarna var livligt i farten: Allan Pettersson vann sin klass 2 i utbytet mot Södermanlands U-sektion och vid kretsomgången i U-cupen segrade Staffan Larsson , Allan Pettersson och Börje Holmgren  i sina respektive klasser.

För första gången historiskt sett gillet arrangera ett förbundsmästerskap på bana. Det blev kpistmästerskapet 1973 och Sten Grönström lyckades segra.

Tävling inom gillet 1972, Från vänster,:Sten Grönström, Gunnar Thomasson, Alf Andersson, Rune Pettersson, K-G Olsson.: Foto: Sten Grönströms arkiv
Fältskytte Hummelbosholm 1973. Från vänster: Alfred Andersson, Rune Pettersson, Sten Grönström,Karl-Gustav Olsson. Foto: Sten Grönströms arkiv

Även en förbundstävling i fältskytte som arrangerades på Hummelbosholm med sekretariat i Rone bygdegård, den sista för året arrangerades av gillet.

Beroende av den ökande turismen med sommarboende stugägare blev mauserskyttet ett störande inslag på söndagsförmiddagarna. Ammunitionen blev dyrare. Därför tog så småningom luftgevärsskytte över, minskningen av mauserskyttet blev märkbar, det blev även svårare att anordna fältskytte, i synnerhet allt fler isfria vintrar, sjöisen var utmärkt att sätta upp målfigurer på. Rekryteringen minskade kraftigt fram mot sekelskiftet, och gillet fick förbundsstyrelsens tillåtelse att låta gillet bli en sektion i den mycket verksamma Rone GoIk. Detta skedde också den 27 februari 2000 vid Rone Skyttegilles sista årsmöte i Rone GoIK:s klubblokal.


Historiken sammanställd av Sten Grönström

.