Bastustenen

Från Rone A-Ö

'''Bastustenen;''' Ett av Gotlands stör­s­ta kän­da flyttblock (kanske det största) som ligger på en åker söder om gården vid Häg­­­darve. Bastustenen är 7,8 x 6 meter och nästan fem meter hög. I stenen finns en ”gryta” som är 1 meter i diameter och näs­tan 3 de­ci­­meter djup. Flyttblocket - som ägs av Kung­­l. Vetenskapsakademin - har förts hit med inlandsi­sen. En­ligt en sägen ska en jättekvinna ha kom­mit släpande med alla stenarna i Uggar­de­roir i förklädet. På ryggen hade hon Bas­tustenen. När hon fick höra kyrkklockorna släppte hon förklädet med alla stenarna vid Uggårde. Sedan tog hon Bastustenen och kastade den mot kyrkan. Hon missade den dock med nästan två kilometer. Nam­net Bastustenen sägs enligt vissa källor komma av att det funnits en bastu intill stenen. De äldre som finns idag (2000) har dock aldrig hört talas om någon bastu. Däremot kan det ha funnits en linbastu här.

"Bastustainen" består av rapakivigranit och stenen fridlystes som naturminnesmärke 5 februari 1913. Geologiskt benämns graniten som förvittrad granit. Om man översätter det finska ordet rapakivi så betyder rapa "smuts"/"lera" och kivi "sten" "stenblock". (På tal om benämningar av enkla resta stenar så finns det tre olika typer - "bautasten", "runsten" och "bildsten". Kan man i äldre tider ha talat om stenen (flyttblocket) som en bautasten och att det senare blev "Bastustain"? ?. I en tidningsartikel från 1913 skriver man "Bastrustainen", kan det vara gutamål?)