Historik


Historik

För sjöfarare har det i alla tider varit viktigt att kunna navigera för att komma tryggt till hamnen. Innan moderna navigationshjälpmedel fanns var detta en utmaning för både fiskare och handelssjöfart. De hjälpmedel man hade var kompass och klocka, men framför allt landmärken av olika slag. Förutom att använda naturliga landmärken, som kyrkor eller större träd, så uppfördes det många fyrar och fasta landmärken. Landmärkena som gjordes var oftast stenkummel eller resta höga märkesstänger med olika utformning för att kunna skilja dem åt. Att bilda enslinjer var oftast kumlens funktion. En enslinje är en tänkt linje genom två punkter i naturen, det kan vara större hus, kyrkor, träd eller som här uppbyggda kummel. Enslinjer kan ange rätt kurs eller varna för t.ex. grund. Som navigeringshjälp i mörker så hade man ljuskällor av olika slag vid hamnarna. Det kunde vara vippfyrar med eldkorg som under senare delen av 1800-talet byttes ut mot fotogenlampor och på 1900-talet till elektriskt ljus. Dessa landmärken och inseglingsljus har idag spelat ut sin praktiska betydelse då man numera navigerar med hjälp av radar och framför allt GPS.

Fasta äldre sjömärken är oftast beskrivna med utseende och storlek, men sällan med dess funktion. Orsaken därtill kan man bara spekulera om. Det rådde lotstvång i alla svenska farvatten och det var då i lotsarnas intresse att kumlarna var på plats där dom stod. I alla utgåvor av Svensk Lots så beskrivs inseglingen till ankarplatserna mycket väl. I Ronehamn så finns det den norra farleden som leder in till yttre redden och den södra som leder in till Grötlingboholms ankarplats. På dessa platser gick lotsen ombord, alternativt även ute till sjöss, på den norra farleden ute vid Mellgrund och den södra ute vid Espebriten. I Ronehamn och dess farvatten har åtminstone sedan 1600-talet bedrivits sjöfart enligt tulljournaler, ifrån den danska tiden och den tidiga svenska tiden.

Den första sjökartan över Ronehamn ritades av Nils Strömcrona år 1732. På denna karta så finns pricken vid Vindens rev utsatt, position på denna är enligt kartan - Grötlingbo kyrka ens Pesarve grund, också pricken vid bankhålet är utsatt i position - Grötlingbo kyrka ens Sigdesholmens södra strand. Flera ensmärken finns markerade såsom Fide kyrka över stort träd på udden, detta är ett s.k. frimärke för Isgrund, inget syd-ost vart om denna linje, där finns grund. Även Rone kyrka över stångmärke som leder in till hamnen. Märkestänger som finns på kartan är på Grötlingboudd samt på Grötlingboholm.