Tomtbod kummel

Från Vippfyr till GPS

Tomtbod kummel

Tomtbod kummel uppfördes 1867 och är vitt med ett rött bälte och stång med vit fyrkantig tavla på toppen. Kumlet renoverades 2019-20 med ny puts och färg.

Det gamla namnet på kumlet är Gullgarde märket, då det uppfördes på Gullgarde grund innan laga skifte, numera är namnet Tomtbod kummel gällande. När Tomtbod kummel är ens med Rone kyrka tillsammans med Öja kyrka ens med kvarnen på Grötlingboudd bildar detta märke positionen för den första angöringspricken i den norra farleden, ungefär där fyren står idag. I äldre tider så var pricken en röd dubbelballongprick med uppåtvänd kvast = angöringspricken.


Utifrån denna prick styres S 44° V, mot kvarnen på Grötlingboudd, inget mera västvart än linjen Getorskär kummel-Grötlingbo kyrka, inget mera ostvart än Öja kyrka-Grötlingbo kummel. Denna kurs leder in till den yttre redden där bästa ankarsättning på 7m djup påträffas i märkena, Öja Kyrka tätt väster om kvarnen på Grötlingbo udde samt Rone kyrka över ett litet vitt hus med rött tegeltak, norr om det stora fyravåningsmagasinet. Detta område kallas för Lerhålet. Utifrån sjön, för att komma till första angöringspricken så styres Eke Kyrka tätt söder om tullhuset på Ronehamn i S 88° V om babord får man då Mellgrunds svarta ballongprick i vars närhet man är, då Öja kyrka synes något utanför Östergrunds kummel, därefter skrikgrundets svarta ballongprick och slutligen om styrbord den röda dubbelballongpricken (källa Svensk Lots 1911).


Stenrännan

Vill man istället ta stenrännan till hamnen: Så sättes ifrån dubbelballongpricken S 79° V, varmed man först får en kvastprick om styrbord och sedermera en slätprick om babord. Sedan man fortsatt kursen ett par kabellängder (1 kabellängd =185 m), efter sistnämnda pricks passerande, bringar man Stenrännans stångmärken överens i S 72° V, i vilket märke man lämnar tre kvastprickar om styrbord och två slätprickar om babord, detta leder in till inre redden, varifrån man kan fortsätta in i hamnen (källa Svensk Lots 1911).


Stenrännans stångmärken var placerade ute på Långård, idag finns inga spår kvar av dom. Stångmärkena var försedda med rödmålade stöttor och vita fyrsidiga tavlor vars horisontella sidor var parallella men olika stora, den inre tavlan hade den korta sidan uppåt och den yttre nedåt, på den inre stången så sitter tavlan på toppen av stången och på den yttre på mitten av stången (se bild).
Stenrännans farled omnämns inte i Svensk Lots 1872 men i Baltic Pilot 1887 omnämns den första gången, även i Svensk Lots 1911 och i Baltic Pilot 1917. I Svensk Lots 1930 omnämns endast stångmärkena men inte farleden.
Se sjökortet från 1884 där även nya fyrens position är inritad.