Från Vippfyr till GPS

Austergrund kummel

Austergrund kummel uppfördes 1872, samma år som Närs fyr uppfördes. Utseendet har varierat lite före år 1915 års ombyggnad.

Enligt 1884 års sjökort så är tavlan på toppen spetsig och i Svensk Lots 1911 så bärs tavlan upp av stöttor utmed kumlets sidor.

År 1915 byggdes kumlet om till nuvarande utseende enligt ritning från fyringeniörkontoret.

Nuvarande utseende är en 6 m hög, trekantig pelare av betong, vitfärgad med lutande röda band på det utåt sjön vända sidorna. På toppen finns två i vinkel trätavlor, målade i likhet med kumlet, den sammanlagda höjden är 8.8 m (Svensk Lots 1967).

Tydligen skedde det någon renovering på 1940-talet enligt ett foto från 1948 .
Trätavlorna på toppen togs 1996 ner av sjöfartsverket enligt Underrättelser för sjöfarande, notis 1514, eftersom infästningarna började bli dåliga. Kumlet var därför utan tavlorna på toppen fram till 2019 då tavlorna på åter sattes på plats. År 2020 målades även betongfundamentet enligt ritningen från 1915.

Ett annat namn för Austergrunds kummel är Kellingen/Käringen. Käringen är ett annat namn för ett fast sjömärke som förekommer också i andra delar av den svenska kusten.

Den främsta anledningen till uppförandet av det höga kumlet torde ha varit att varna för den lilla låglänta holmen vid Austergrund. I Riksantikvarieämbetets arkiv finns det sex st. dokumenterade förlisningar i direkt anslutning till Austergrund innan kumlets uppförande, även efter uppförandet så finns det 2 st. dokumenterade förlisningar i området. Briggen Verona endast 4 år gammal, gick på grund 1880 med en järnlast ifrån Rotterdam till Helsingfors, orsaken var hård nordlig storm. Palais Gallien gick på grund 1887, orsaken var tät dimma. Även Närs fyr var drabbad av en förlisning efter dess uppförande. Samma natt som fyren tändes gick en skuta på grund på väg från Riga till Rotterdam. Skepparen trodde sig se Hoburgs fyr och ändrade därför kurs (källa: Svenska fyrsällskapets fyrwiki).

Enligt Svensk Lots 1967 beskrivs också märket Austergrund ens Närs fyr och Grötlingbo kyrka ens Grötligbo kummel såsom position på Grötlingboholmens ankarplats. Från denna position styres 042 grader fram till prickparet vid Vinden. Även i Svensk Lots 1911 beskrivs kumlet såsom linje nära med Öja kyrka, tillsammans med linjen Eke kyrka och tullhuset på Ronehamn, i dess närhet finns Mellgrunds svarta ballongprick.

Gansvikens ankarsättning

Nordväst om Grötlingboholmes norra udde, har vid m.v. omkring 4m. Djup med sandbotten. Hit kunna fartyg med djugående 3.2m i m.v. inkomna ifrån yttre redden och ifrån Grötlingbo uddes ankarsättning, fartyg med djupgående 2.9m vid m.v. angöra. Här utskeppas sandsten (Svensk Lots 1911).

Farleden sträcker sig på den Västra sidan av Isgrund. Sandstensblock skeppades ifrån Nybro ut till ankarliggarna i mindre båtar. Stenen kom ifrån den s.k. “Blastens käulu”. Trafiken pågick mellan 1888 och 1914.